Dags att leva loppan!

Helgen kom och gick i ett nafs, men vi hann med en hel del:
    
 Vi bakade kladdkakemuffins och gjorde jättegod vegetarisk lasagne.

 
Vi fick låna en bil av Sofia i klassen och passade på att åka till Leksand i spöregnet. Där hittade vi ett konditori och en loppis! Vi fyndade plåtburkar och föråt oss på bakelser.

                 
    Vi hade också spanat in en jätteloppis i Gagnef och dit styrde vi självklart kosan.

                              
                                           Vi hittade läskiga saker...

                       
                                                    ... fula saker...

 
                                      ... roliga och användbara saker...

                           
... och så förstås sånt som är helt nödvändigt, som nystvindor, pallar och speglar!


Ut i skogen ska vi gå...

Lite skogspromenader måste man ju hinna med mellan alla färgningar! Till och med en regnig dag på kalhygget får ett vackert skimmer över sig för att det är Dalarna..

                            

 

                               
Det var inte alltid så lätt att ta sig fram. Åtminstone inte när man valde stenrösen i stället för stigar..

                             
                                              Återvändsgränd.


Det är milrök, ingenting mer

Samma vecka som växtfärgningen byggde smederna sin årliga mila. Traditionsenligt fick den ett kvinnonamn, i år blev det Karin. Kvällen innan den skulle tändas, satt vi vid en öppen eld i skogen intill milan och tittade på stjärnorna, medan folk sjöng och spelade folkmusik.

                             

På morgonen dagen efter skulle Karin så tändas. Det var ett väldans ståhej och hela skolan samlades för att titta på.

     
 
Kvällens middag severades dagen till ära vid milan - kolbullar (pannkakor med fläsk) som stektes vid elden.

                           
Resten av veckan låg milröken tät över Sätergläntan. Smederna turades om att sitta vakt, så att Karin inte skulle börja brinna och kolet förstöras. På kvällarna samlades många för att hålla dem sällskap med sång, marshmallows och stjärnskådning. Vi kunde se hela Vintergatan mellan rökmolnen.

RSS 2.0