Alltid ulltid!
Måndagen 11 oktober gick vi ner i källaren igen, denna gång för att lära oss mer om ull och alla dess egenskaper och användningsområden. Här är några exempel:
Vi började med att tvätta ullen i handvarmt vatten. Det går bra att använda den otvättad, men då får man förstås räkna med en del ullfett och smuts i stickningen.
För att få en så jämn kvalitet som möjligt på det färdigspunna garnet, piskar man ullen med träpinnar. Ju fler "ullänglar" som flyger i luften, desto bättre.
Lockar från gotlandsfår
Nästa steg var att karda ullen. Då jämnar man ut lockarna till fluffiga kardrullar som är lättare att spinna, antingen med handkardor...
...eller i kardstol.
Dags att spinna! Jämfört med linet, som vi provspann tidigare i höst, var ullen betydligt lättare och roligare att jobba med, mycket tack vare det naturliga ullfettet som hjälper till att hålla ihop fibrerna.
Därmed inte sagt att det är enkelt... Här har Térèses tråd gått av och sländan fallit i golvet - igen!
Äntligen fick Térèse ta revansch vid spinnrocken sedan linblånekatastrofen. Nu var det till och med riktigt rofyllt..
I slutet av veckan fick vi prova på att tova stora ullsjok. Först skulle de delas i tunnare lager.
Sedan blöttes ullen med varmt vatten och såpa som gnuggades in för hand. Provbitarna rullades in i träjalusier som vi i sin tur rullade fram och tillbaka på ett bord två och två. Det var på det hela taget ett himla blötande och gnuggande och rullande. Till slut fick vi i alla fall varsin provbit på olika sorters ull att lägga till samlingarna.
Men vad är det som har hänt här?!
Och vad är Signe på jakt efter ute på det stora vida havet?
Ull såklart! Vi köpte ett kilo var av vår lärare och planen är att lyckas karda, spinna och sticka varsin kofta av eget garn!
